Trött tjej.

2012-05-27 @ 07:18:22

Har stigit upp 5.15 hela veckan och igår när jag hade möjlighet att sova ut drack jag vin vilket betyder att jag alltid vaknar jättetidigt fastän jag går och lägger mig sent.

Men inatt, inatt har jag sovit gott. På sjukhuset av alla ställen, med pipande infusionspumpar och springande personal. Somnade redan 20.30 och sov till 7 och har knappt varit medveten om de nattliga aktiviteterna.

Och på bilden har Ellie listat ut ett bra sätt att dricka vatten på.


En present från Marie och John.

2012-05-26 @ 18:26:18

Skulle på kalas idag men hade inte hunnit handla någon present och att komma tomhänt är uteslutet. Och vad är väl en bättre present att få på sin födelsedag än ett gäng nyfiskade småabborrar på en pinne? Ja, alltså vi drog ju upp en del finfina matiga abborrar också, men de behöll vi för oss själva.


Examensdag.

2012-05-26 @ 12:14:00

Idag är det ceremoni på skolan och vi får våra examens utdelade. Fast jag vågade inte anmäla mig till detta eftersom jag inte kan planera saker i förväg, Ellie ni vet, så jag får min examen hemskickad på posten istället.

Grattis till mig!


Fisk!

2012-05-26 @ 07:08:00

Visst fick vi fisk. John fick en gädda, jag fick en abborre och Erik fick en id. Pax att inte äta Eriks fisk. Idag har vi lovat barnen att de ska få följa och fiska, vi måste bara hitta ett mer barnanpassat fiskarställe.

Efter fisket cyklade vi vidare hem till Erik, Sahar och nyförvärvet Neva där vi åt en andra middag, sköt luftgevär och drack mer vin.

Vilka rednecks vi är, detta är alltså vad vi gör om vi lyckas få en kväll utan barn.

 


Barnfritt.

2012-05-25 @ 17:51:27

Första helgen på miljonkers år som jag inte har skola att tänka på på helgen. Fantastiskt!

Och nu ska ni få höra, mormor sover med Ellie på sjukhuset och Vincent sover hos farmor. Jag och John är barnfria.

Vi dricker vin, snikar middag hos farmor och sedan cyklar vi iväg och fiskar. Imorgon tar vi sovmorgon.

Fy fan vad vi förtjänar det här.


 


Stora barn.

2012-05-24 @ 21:27:30
Helt plötsligt blev mina barn så stora och förståndiga. Vincent är 3 år och 8 månader. Ellie är 2 år och 1 månad. Inga bebisar längre med andra ord. De har ett fint samspel tillsammans. Leker, bråkar, är. 




Vincent har slutat med blöjor även på natten, han har komplicerade tankegångar och jobbar på självständigheten varje dag.


Ellie har på eget bevåg slutat med tuttar, de gav hon till fågelungarna. Hon pratar massa, verkar bli en surris som sin bror. Är väldigt bestämd och är inte sen att tala om vad hon vill och inte vill.



Båda sover som stockar om nätterna, Ellie sover några timmar varje dag också. De äter ungefär lika dåligt båda två (från dag till dag). De är väldigt artiga. Frågar om lov och tackar mest hela tiden. Hjälper varandra och turas om med det mesta. 

Vi är inne i en väldigt fin och harmonisk period just nu, hoppas den håller i sig länge, länge.

Back on track.

2012-05-24 @ 20:10:43
Jag råkade säga till min handledare att jag skulle ta upp löpningen igen, typ idag, så nu var jag ju tvungen att göra det. Man vill ju inte liksom vara den som bara säger en massa saker utan att göra dem liksom. Typ liksom.

Så direkt jag kom hem från "jobbet", innan middagen, svidade jag om och tog med mig hunden på en löprunda. Det var varmt. Det var jobbigt. Det var tungt. Det var alldeles för länge sedan sist.

Fem kilometer långsam takt i blandad terräng blev det och vi höll båda två på att dö. 


Hurtiga innan löpning.


Döende efteråt..

Nu när skolan börjar närma sig sitt slut känner jag att jag måste rycka upp mig lite. Träna mer, äta bättre. Må bra helt enkelt.

Och helt plötsligt blev det sommar.

2012-05-24 @ 17:59:50

 



 


Ellie-update.

2012-05-23 @ 19:19:34

Det går inte så bra för Ellie. Vi körde på albumin varannan natt istället för varje, men bara efter några dagar ville läkaren i Uppsala gå tillbaka till varje natt eftersom Ellies värden snabbt blev sämre. Så nu är det varje natt som gäller igen, sex timmar.

Ellie får fortfarande antibiotika intravenöst tre gånger per dygn, så det blir några svängar till sjukhuset varje dag. Hur länge hon ska få det verkar ingen riktigt veta, men till helgen kanske? Vart bakterien i blodet kom ifrån är det inte heller någonsin vet säkert, men venporten är ju en stark misstänkt. Idag var en narkosläkare och kikade lite på den och konstaterade att man inte för något åt den i nuläget, "you don't fix it if it ain't broke" som han få fint uttryckte sig.

Hon har varit kall och frusit mycket på senaste och inte velat vara ute. Läkaren misstänkte tjall på hormonbalansen och ordinerade sköldkörtelprover som visade sig vara normala, så mest troligt är hon väl kall eftersom hon har så mycket vätska i vävnaderna som gör det svårt för henne att hålla värmen.

Men Ellie är pigg och glad (för det mesta). Hon sover bra. Äter bra om det är mat hon gillar. Hon tar sina mediciner igen nästan helt utan tjorv. John får vabba från jobbet nästan jämt nu och vara med barnen medan jag skolar mig klart. Och så kommer vi måsta göra även under sommaren så jag får komma in lite i mitt jobb och bli en duktig sjuksyrra. På måndag ska vi ha möte om hemsjukvård och förhoppningsvis får vi till någonting som passar oss bra.

Och så är det. Just nu.


Så nära så jag kan ta på min examen.

2012-05-23 @ 16:41:23
Idag mailade läraren mig och meddelade att mitt teoretiska nationella prov var mer än godkänt. Och igår hade jag mitt praktiska nationella prov på avdelningen där jag har praktik och blev "med beröm godkänd". Med andra ord finns det längre inga hinder, inga tvivel, för att jag kommer klara det här och ta min examen. Nu kan jag glassa på sista veckan och insupa varje uns av kuskap jag kommer över.

Jag kan börja betala in legitimationsavgiften, beställa namnbrickor och vänja av mig med att vara "Marie, sjuksköterskestudent". Om drygt en vecka är jag klar, efter fem år. Klar!


Och idag har jag varit med på operation, det var skithäftigt. Inget jag kommer vilja syssla med i framtiden men lärorikt att uppleva vilket fantastiskt teamwork som utspelar sig på operationssalarna.

-förbereda inför och redovisa C-uppsatsen på något eventtjohejsan på skolan
-förbereda inför och redovisa C-uppsatsen på avdelningen där jag gör min praktik
-förbereda inför och ha halvtidsbedömning på praktiken
-plugga inför och skriva nationellt teoretiskt prov
-utföra praktiskt nationellt prov
-förbereda inför och ha slutbedömning på praktiken

Bara en sak kvar på listan, en sak jag inte är det minsta orolig över.

Värdefull tid.

2012-05-23 @ 05:31:13

Istället för att fortsätta "jobba" till 22 och ligga en bra bit efter under resten av dagen efter att jag haft praktiskt nationellt prov igår, valde jag att tacka för mig och åka hem.

Fantastiskt bra val!


Nya kläder.

2012-05-22 @ 18:01:23

Vincent bestämde sig för att växa en massa och helt plötsligt var han i behov av massa kläder. Kul för mig, som tycker Vincent är rolig att handla kläder åt, han bryr sig nämligen inte det minsta vad man klär honom i.

Han är lång och smal, så bäst utbud hittar man på flickavdelningen. Tur det, för flickkläder är nämligen 1000 gånger färggladare och roligare än pojkkläder.


Min man han kan.

2012-05-21 @ 18:33:12


Ellie och venporten.

2012-05-20 @ 14:40:43
För någon månad sedan var det en klok nakosläkare som tyckte Ellie skulle få en permanent infat i kroppen eftersom ungen visade sig vara enormt svårstucken och de spådde ett besvärligt vårdförlopp. Bättre beslut kunde knappast tas, ungen har varit i behov av dagliga infusioner och blodprovtagningar sedan dess.

De dem gjorde var att, genom en mindre operation, lägga in en dosa (Port-A-Cath) under huden på bröstet. Från denna dosa går en kateter in i en central ven i kroppen och således kan man, genom att sticka en nål in i dosan, tillföra läkemedel till blodbanan samt ta blodprov utan att gorma ihjäl sig.

Nålen byter man varje vecka och när man inte är i behov av infart har man ingen nål. Precis lika enkelt som det låter. Och har man ingen nål ligger dosan vilande, väl skyddad under huden och väntar tills man behöver den nästa gång.


Ellie med nål och slangar.


Ellie utan nål och slangar, med endast ett litet ärr på bröstet som försvinner mer och mer för var dag.

Det enda negativa med detta är att det är en infart för infektioner, precis som alla andra infarter i blodbanan är. Eventuellt kommer blodförgiftningen hon drog på sig från porten, i så fall kommer hon bli sjuk igen när antibiotikakuren är över och då måste dosan plockas ut och bytas. Vi hoppas givetvis att så inte är fallet. Annars är vi väldigt glada över venporten och den besparar Ellie mycket lidande.

Mysmorgon med myspojke.

2012-05-20 @ 08:25:43

Någon gång under de tidiga morgontimmarna kom Vincent in till mig och gormade och skrek att han inte fått någon pussåkram (vilket han såklart fått tusen gånger vid läggning) och krävde att få det.

Värre mardrömmar kan han ju ha.

Efter att ha fått pussåkram gick han till sängen och somnade om och sov till halv åtta då han kom och såg tv med mig i sängen.

Nu äter vi frukost i soffan. Älska.


RSS 2.0