Rudies och konsten att leva livet

Om att vara fru till en, mamma till tre, hobbybonde och barnmorska.

Yeeeey!

Kategori: Allmänt

Idag börjar jag skolan. Jag känner mig som en sjuåring som ska börja första klass. Allt känns så himla roligt och spännande. Ny klass igen, nya människor och nya kurser. Nu ska jag hoppa i duschen och göra mig i ordning för dagen.

Projekt badrum och projekt bakning.

Kategori: Hus och hem

Helgen har gått i arbetets tecken. Iaf för John och för pappa. Badrum/bastu-bygget går sakta men säkert framåt och för vart steg som görs så öppnas mina ögon mer för vilket jätteprojekt jag dragit igång. Själv är jag inte till någon större hjälp heller utan bistår mest med mat och kaffe.

I helgen har de fräst ut spår i betongen för golvvärmen, borrat upp diverse avloppshål och byggt igen/tagit upp lite dörrar. Hela lördag och hela söndag har de hållit på och huset har blivit världens dammigaste ställe. Synd för mig att det är John som är hemma och är pappaledig och således har städjouren i två månader framåt.


Så här ser vårt gamla förråd ut i nuläget.

Idag har jag varit husfruig och bakat bullar. Både kanelsorten och solskenssorten. Riktig gott måste jag säga och det även fast detta var mitt första riktiga bullbak utan syrrans hjälp.


Sammanlagt blev det nästan 100 bullar.

De smyger runt knuten..

Kategori: Allmänt

Helt plötsligt får man en ilande känsla genom kroppen och man stannar mitt i steget, vågar inte ens andas, knappt tänka. Helt förstelnad av överaskning och skräck lyssnar man till Lyckas dova skrämselskall. Man hör hon hon springer till attack mot någonting. Någonting som står ute på gården, sent på kvällen i mörkret, när man släpper ut henne för sista gången innan natten.

En tjuv är min första tanke. En läskig tjuv som vill tjuva oss i mörkret. Man står still, håller andan och lyssnar efter mänskliga ljud. Hör inget. Inte ens Lycka. Vågar man öppna ytterdörren och kolla vad det var som lät?

Klart man inte vågar det! Man skickar ut John på bron för att ta reda på vad som händer. Det är mörkt och tyst ute. Han ser ingenting. Plötsligt hör han hur det knakar och brakar i skogen på andra sidan ängen. Knakar det och brakar om tjuvar?

Nä, men om älgar. Älgar som lurar kring husen på nätterna. De kommer fram vid mörkret och står och glor in genom fönstrerna med sina tomma blickar. Lurkar omkring. Stora och osynliga. För alla utom Lycka. Tur vi har henne som skyddar oss mot dessa 500 kilos snokare. Vad skulle vi göra utan henne?