Rudies och konsten att leva livet

Om att vara fru till en, mamma till tre, hobbybonde och barnmorska.

Det regnar.

Kategori: Allmänt

Det har regnat hela dagen idag och utomhus är genomblött. Nu verkar det dock vilja övergå i snö.

Idag är det min tur att vabba (vi lör varannan dag) och Ellie mår mycket bättre. Hostar ytterst lite och snorar betydligt mindre. Gladare och sover bättre. Skönt.

Vi har hängt hela dagen hos Sahar och Erik tillsammans med resten av ledighetskommitten. Vi har ätit massa mackor, druckit litervis med kaffe och ätit kakor. Sammanlagt har vi varit 13 vuxna och 7 barn som kommit och gått under dagen. Känns som att vara 15 och ha sportlov igen.

Fancy dinner.

Kategori: Mat och bak

Igår var jag ute och åt med mina mammor. Jag åt marulk på någon risotto med någon rödvinssky och så var det något med chorizo och sidfläsk. Sjukt gott! Till efterrätt åt jag choklagtårta med något hjortronstjohej och guuuud så gott det var. Köpmangatan 16 heter restaurangen, gå dit.

Ett avslut och en början.

Kategori: Allmänt

Det var med vemod i hjärtat jag lämnade över nycklarna och gick ut från Klockarängens Korttidsboende idag. Jag har känt mig välkommen från första stund och personalen där är helt fantastisk. Jag har trivts så bra i Råneå och jag tror nog att det färgat av sig på mitt arbete. Jag känner mig väldigt uppskattad där av alla yrkeskategorier. Först kom undersköterskorna med en stor fin tulpanbukett, sedan kom enhetschefen på huset och ville överlämna en personlig bukett hon också och innan jag gick fick jag en fin present av mina sjuksköterskekollegor innehållande lite smått och gott från Lush.

Buhu, jag kommer sakna alla arbetskamrater samt allt som följer med ett korttids. Variationen i patientgruppen, alla anhöriga, den vardagliga ruljansen. Allt!

Men lika väl är jag övertygad om att jag kommer finna lika bra och fina kollegor i Luleå, jag har bara hört bra saker om huset jag ska ta över. Jag kommer älska att få följa mina patienter så länge som möjligt, att skaffa långvariga relationer med deras anhöriga. Att igen få bli ett team med personalen och nu veta att det är på obestämd framtid. Att få göra allt på mitt sätt och få prova mig fram.

Jag har haft ett fantastiskt första år som sjuksköterska (nåja, nio månader) och bättre kommer det bli.