Rudies och konsten att leva livet

Om att vara fru till en, mamma till tre, hobbybonde och barnmorska.

Sovdos.

Kategori: Graviditet 2

BF +16.

Ingen bebis i sikte riktigt ännu. Igår kväll var livmodertappen fortfarande så långt bak så de knappt nådde den så jag fick mig två sprutor. En morfinspruta i skinkan för att bli sömnig och smärtlindra och en bricanylspruta i låret för att livmodern skulle slappna av. Trött blev jag då inte. Och värkarna gav inte med sig så som jag hoppades på. Så sovit har jag inte gjort, snarare legat och slumrat mellan värkarna.

Idag hoppades jag såklart att det hade hänt något med tappen, men icket sa nicket, den hade inte rört sig en mm. Så jag fick en till tablett. Har legat i ctg i 90 minuter och har nu relativt oregelbundna värkar med 2-5 minuters mellanrum. Men de tar ont nu- framsteg! Klockan nio ska vi ta en till kurva och en till undersökning, förhoppningen verkar vara att jag ska öppna mig just tillräckligt idag så de kommer åt att ta hinnorna så vattnet går och förlossningen kanske startar lite mer. Ungen ska ut, men den vill inte!

Just nu är jag sjukt bebissugen. Har just varit och ätit frukost på BB och tittat på alla små bebisar. Jag längtar så efter att få hålla i min son/dotter för första gången, känna denne knipa sin lilla hand runt mitt finger. Jag längtar efter att få amma, det ska bli så himla mysigt. Kom nu bebis!

Nyss gick jag på toa och då kom nog en bit av slemmisen iaf, så det tar sig!

Annars är jag helt nöjd med tillvaron, sjukt nog. Jag delar rum med en supertrevlig tjej vars vatten gått två månader för tidigt. Jag som trodde det skulle vara så hemskt att dela rum, men det är ju helt skönt att ha någon att prata med. Kanske beror på att hon inte har någon skrikig unge, jag tycker synd om henne, för snart har jag en sån. Undrar om hon inte kommer uppskatta mitt sällskap lika mycket då längre.

Nu hoppas vi på bättre resultat efter kollen klockan nio.

Igångsättning.

Kategori: Graviditet 2

Jag hade två möjliga scenarion uppmålade för mig inför dagens överburenhetskontroll.

Scenario ett: Av en mystisk händelse upptäcker de under den vaginala undersökningen att jag är öppen 5 cm, utan att ens känt en endaste liten molande värk, så de tar hinnorna och förlossningen är i gång.

Scenario två: Fostervattenmängden var helt normal och ingen förlossning är påbörjad, jag får åka hem och komma tillbaka på fredag för ny kontroll.

Det som egentligen hände:
Förlossningen är inte ens i närheten av att starta, tappen är stenhård och bakåtlutande. Fostervattenmängden är på väg att sina och läkaren ville hjälpa hela förloppet på traven med igångsättning då hon inte trodde det skulle hinna komma igång av sig själv innan vattenmängden minskat för mycket. Jag blir inskriven och får inte åka hem förens ungen är ute, vilket kan ta flera dagar.

Och jag som bara skulle in, föda barn och sedan åka hem denna gången. Tji fick jag.


Första ctg-kurvan för dagen.


Så nu har jag två rum här. Ett på 56:an som jag delar med en tjej som också har sin bebis kvar i magen och ett rum på förlossningen dit jag springer fram och tillbaka för att ta ctg-kurva och där jag så småningom ska föda barn. Hittills har jag hunnit med 4 kurvor idag och fått två tabletter som ska mjuka upp tappen lite. Tanken är att de så fort tappen mjukats upp och börjat öppna sig lite ska ta hål på fosterhinnorna så att vattnet går och förlossningen är igång.

Så nu ligger jag iaf här med svaga värkar. 21.30 ska jag på nästa ctg-kontroll och då hoppas de väl att tabletterna ska ha gett lite effekt, det hoppas jag också.

Vecka fyrtiotre.

Kategori: Graviditet 2

BF +15.

11 dagar hade jag räknat med att gå över, inte 15. Jag hade heller inte räknat med att behöva gå på överburenhetskontroll och allra minst hade jag räknat med att behöva gå på denna kontroll utan att ens ha haft en endaste liten värk.

Med Vincent var förlossnigen redan igång på överburenhetskontrollen. Jag var öppen 5 cm och hade regelbundna starka värkar. Nio timmar efter kontrollen föddes han.

Vad innebär en överburenhetskontroll kanske ni undrar? Jag kan ju dra det lite kort: Att gå över tiden fram till 14 dagar efter beräknad födsel är helt normalt, men efter dessa 14 dagar anses man vara överburen. Då börjar moderkakan sakta "dö" och fostervattnet sinar. Överburna barn kan vara väldigt torra och många har svårare än icke överburna barn att få igång andingen efter förlossningen. De kan vara väldigt svaga på grund av näringsbrist och kanske inte riktigt orka med en förlossning, vilket kan innebära komplikationer vid förlossningen och eventuell syrebrist. I de flesta landsting i Sverige blir man igångsatt på BF +15 för att undvika överburenhet, men i vissa, t.ex. i vårt, får man gå över hela 21 dagar innan de sätter igång en. Denna kontroll jag ska på idag är alltså för att se hur bebisen mår, om det finns tillräckligt med fostervatten för mig att gå vidare upp till en vecka till och vänta på en naturlig förlossnigsstart.

Jag är helt inställd på att bli hemskickad och få komma tillbaka på fredag på en ny kontroll, men så slog det mig, jag kan ju lika gärna bli igångsatt. Idag. Shit vad läskigt! Så nu måste jag packa klart bb-väskan och ta med mig allt i bilen när vi far dit. Fastän jag till och med gått över tiden två veckor känner jag min inte alls beredd på att bebisen kan komma när som helst. Jag var redo där för någon vecka sedan, men i och med att ingen bebis kom så har jag som vant mig vid tanken på ingen bebis och nu känns det plötsligt väldigt spännande. Nu vet jag ju att inom en vecka är den här, helt säkert. Kanske till och med senare idag?